Sitter i väntans tider så där som när det varit julafton och man av tradition och för att det är det bästa med julen, ska få åka på middag där kalkonen med alla tillbehören dukats fram. Rödvinet är fantastiskt och alla är så där skönt nöjda.
Man kan lixom inte vara riktigt glad över julklapparna för man vill ha ännu mer. Ja just så känner jag mig nu. Stolt som fan över killarnas otroliga insats mot Vimmerby, att få bryta deras svit och skicka en signal till alla Ni andra där ute att Tranås ska man nog inte räkna bort, samtidigt är jag rastlös och hungrig att få knäppa Grästorp på näsan. Ingen absolut ingen utom de killarna som satt i vårt omklädningsrum minuterna innan vi skulle gå ut för match, ingen utom vi trodde att vi skulle vinna mot Vimmerby. För många negativa rapporter hade jag under dagen tvingas släppa. Richard Flodin och Ström sjuka, Hane och Bull skadade, Jonte krasslig samma sak med ”Big Ben” som känner av några kotor. Vi skulle ersätta med juniorer.
Vimmerby kom från en imponerande seger mot the ”Big Red Machine” deras fans skulle invadera, kanske 50 000 personer, alla bussar i hela Småland var bokade.
Pucken släpptes och vi gjorde 5 mål de gjorde två. Resultatet blir då helt logiskt 3-2
Våra junisar visar upp sig för alla de som har Taifhjärta och gör en heroisk insats. Super Mario saknar all respekt och vet samtidigt inte hur bra han kan bli. Frasse som verkar gilla A-laget och Pethers retur in i omklädningsrummet imponerade verkligen. Sedan blir det en bok om alla andra, men det tar vi efter serien.
Nu laddar vi om och med all önskvärd respekt för Grästorp åter fokuserar vi på ny hård kamp om poäng och ära. Laget är just nu mycket osäkert och vi får se när bussen rullar vilka som finns ombord.
Oavsett så är alla som åker med TAIFARE och det kommer vi långt med.
Vi syns, Ni hörs
Torleif